Jag känner mig som denna bild, delad!


Sommaren bästa stund. jag var som lyckligast.

Jag står med ena foten på ena sidan och den andra på den andra sidan. Att en saknad kan bli så stark, att en känsla kan ha sådan betydelse. Att ett medvetade om att man gjort fel och att de är de som fått de att blivit som de blivit.. kan man ångra något så mycket? . Att man kan ångra något man aldrig trodde man skulle ångra, att man kan ångra något man sagt som man aldrig trodde man skulle ångra. Att man kan ha vilja som är så delad. jag trodde aldrig någonsin att man kunde känna de jag känner just nu. Och jag vill inte känna denna känsla heller, men jag kan inte rå för de.
Jag har försökt med allt, allt mellan himmel och jord för att detta ska gå att radera men de funkar inte, inget verkligen inget funkar och jag ger upp nu.  Tiden läker alla sår och jag hoppas att de uttrycket stämmer.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0